Urmodern har gjort väldigt vackra ugnshandukar som man har möjlighet att vinna...

Tävlingen pågår fram till den 1:a April så in

och

tävla du med här

Har fått en utmaning av Pärlmudden och det är länge sedan jag har tagit utmaningar, nu har det blivit två, den här och långlimmericken 

1. Ta närmaste bok,slå upp sidan 18, vad står det ?
Man märkte att dagarna blev kortare så fort man passerat Labour Day.
2. Sträck ut din vänstra hand,vad rör du vid ?
Tomma luften
3. Vad såg du senast
En karl i blåa kläder
4. Utan att se efter,vad är klockan
13.47 Riktig tid 14.24
5. Bortsett från datorn,vad hör du just nu ?
Någon som bläddrar i en bok
6. När du senast var ute,vad gjorde du då
Klev av bussen
7. Vad tittade du på innan denna undersökning
Hos Handgjort
8.vad har du på dej?
Svarta byxor, vit, top, en tunika och svart stickad tröja
9. Drömde du nått i natt ?
Vet inte
10.När skrattade du senast
För 1 timme sedan
11.Vad finns det på väggarna i det rum du befinner dej i
Böcker, bokhyllor

12. Har du sett nått konstigt på sistone ?
Nä
13. Vad tycker du om den här utmaningen?
Roligt att få göra nått annat
14. Vilken var senaste filmen du såg
Hopp, jag kommer aldrig ihåg vad de heter
15.Om du blev mulltimiljonär,vad skulle du köpa då?
Har faktiskt inte en aning, en ny kvast med reamotor  kanske
16.Berätta något om dej själv som andra inte vet?
Jag har nog berättat allt så det finns inga hemlisar
17 George Bush
Har inte en aning
18-19. vad ska dina barn heta Pojk-o Flicknamn?
har nog med barn
20.Skulle du någonsin överväga att bo utomlands? Var?
Bara det är varmt och ett bra ställe att bo på
21.Vad vill du Gud ska säga när du kommer till Pärleporten
Välkommen här kan du flyga fritt

Då var det att hitta någon man kan utmana:

En mammas tankar och funderingar

En snäll Poppe

Stickat

Yllegarnet

Ha det gott/Kram

Idag är det besök hos traumaenheten och jag vet att det blir en jobbig dag, men just nu så går min tankar till

Sabina som kämpar mot sin dödsliga cancer

Mina tankar finns alltid hos människor som har det svårt, har det lätt att ta mig in hur det mår och skänker x-tra tankar till var och en som har något att bära på...

Jag har tänkte mycket på de här orden att man ska inte klaga för det finns de som har det värre och det är sant...

Men man klagar inte, alla har vi vår smärta & bagage att bära på och den är svår för just dig och det är något som just du måste arbeta med...

Men visad mänsklighet till andra människor som också har det svårt är en god gest som visar, fast man själv har en kamp, tyngd att bära så ska man kunna visa sin medkänsla...

Mina tankar går ofta till Sabina

Kram

Det här är det jag håller på att sticka nu, om det blir bra det vet jag inte men det återstår att se...

Fint mönster åtmindstonde tycker jag, det är från tidningen Allers men det är ett garn som heter Helen *Hihi* det är inte dumt att ha ett garn i samma namn som jag *Ler*

Det är inte det garnet man ska sticka med så jag har fått räkna om ganska bra, men det ser ut att kunna bli nått i alla fall...

En lång härlig kofta i sommarmaterial. billigt och fint garn, finns bla på Rusta så testa, det går i skiftningar och härligt att sticka med...

Kram Häxmamman

Usch!

Jag känner hur tråkig jag är, det låter så sorgligt och tråkigt mitt liv, men visst har jag också haft mycket roligt och jag är en sådan som klantar mig jämt så folk skrattar...

Jag har atappat mobilen i toaletten på Prix (efter spolning förståss)

Jag jobbade på Prix och satt i kassan och en kund skulle köpa sådana där små orange frukter med skal på och jag ropar till hon som har frukten

-Vad kostar Fysilisen!!!

Det var ju förståss Physalis jag skulle säga (garv i butiken)

Jag har kastat snö på vägmästarens bil i ilska en gång, han retade mig faktiskt (uppordnat för några år sedan)

Min mun talar ofta först medans hjärnan inte hänger med men så är det väl för alla "Hoppas jag"

När mina två äldsta tog studenten för en par år sedan så skulle jag gå och köpa examenskläder med mina två yngsta barn och där chockade jag först och sedan blev det fniss bakom min rygg *genant*

Jag hade först inte sovit något på natten, tänkte på mina äldsta barn hur stor de blivit *Hur gammal jag blivit* gjorde plakat och så planera hur jag först skulle kunna ta mig till Bräcke (10 mil) där den ene tog studenten och sedan till östersund ytterliggare 10 mil där andre tog studenten...

och alla Mammatårar som skulle komma av stoltheten...

Kunde man bli nått annat än förvirrad!!

Mja, mja, väl inne på Lindex hittade mina tjejer var sin klänning, jag stod där med blommor och mötte en bekant medans flickorna ställde sig i kön, jag babblade väl garanterat om mina barn som tog studenten...

Jag svettades det var så varmt den där dagen och vi skulle planera för grillning hos dottern ute på Frösön...

Medans jag är borta i studenten och pratet med vännerna så hör jag min äldsta dotter

-Mamma, det är TA 3 och BETALA för 2!

-Ja,ja. bry er inte om det nu, betala nu, det var inte ens meningen att vi skulle gå och handla nu, så kom nu!!

TYSTNAD!!!

-MEN mamma, man får ett plagg gratis!!

-Nä, BRYYYYYY er inte om det nu vi hinner inte och stå här och käbbla!!!

-MEN MAMMA!!!

-VIIII får ett plagg gratis!!

Då ramlade en kronan ner...

*Pionröd*

De skyndade sig att hämta tredje plagget och jag smög mig därifrån, hur dum trodde de att inte jag var...

Hoahoahoooooo...

Jag har förändrat mitt liv mer än vad man kan ana, det är bara jag som vet innerst inne hur mycket som jag har förändrat...

När man levt med en otrygg barndom så får det så många konsekvenser så att man kan förändra ett helt liv om man inte får hjälp...

Jag har levat, eller ska jag säga överlevt, haft en enorm överlevnadsinstinkt för annars skulle jag inte vara där jag är idag...

Jag har klarat hinder av misshandel, alkohol, övergrepp och olika utmaningar som man utsatt sig själv i...

Hur många ggr begav jag mig inte iväg på olika tillställningar flera mil hemifrån och det kunde hända att det bara var jag av alla killar som var med...

Vad sökte jag mig till för killar, jo de som drack, många gick på droger, vad fanns det hos dessa killar?

Jo de såg mig, de behandlade mig väl, jag var en av dom, de accepterade mig...

Jag försöker minnas vart mina föräldrar fanns de gånger jag var borta en hel natt, eller de gånger jag kom hem alkoholpåverkad...

Det är ett fåtal gånger jag kommer ihåg att någon har tagit tag i det hela och de gånger har det varit självklart bråk...

MEN, jag minns framförallt en gång, det kanske har kunnat slutat värre  när jag och flera killar for till en stor marknadstillställning i jämtland, det var sommar och vi skulle tälta och självklart dricka sprit, jag var ca:15år...

Vi tältade vid en sjö där man kunde bada, det sista jag minns var att jag och en kille var i lustiga huset...

SEDAN ÄR ALLT BORTA...

Jag vaknade i tältet, hela jag är blöt så troligen har jag varit i sjön, men mina byxor, ja även de man har under var sönderrivet...

Jag har inte en aning om vad som hänt och ingen annan heller (sägs det)

 Vi tog oss hem och mina föräldrar mötte mig i dörren men ingen sa något om de trasiga byxorna jag hade på mig...

Sådana här incidencer kunde det hända ända fram till att jag blev gravid, då blev jag väldigt anti mot alkohol och den konumationen stod den jag delade hyra med då...

Jag grävde mig längre och längre ner i dynghögen men ändå så fanns

jag...

Så bestämde jag mig, när jag skulle fylla 40 år då skulle jag vända på mitt liv, jag skulle börja med ett nytt liv...

Vad som är så konstigt är att det var då jag började att lägga märkde till de problem som mitt förra liv hade gett mig...

Jag fick Sucidtankar mer och mer, jag orkade inte med motgångar från de som försöker att tysta mig, jag fick börja med medicin...

Jag har aldrig ätit antidepresivmedicin förut, jag har aldrig riktigt förstått att det livet som var mitt förra liv var farligt...

Jag har fått välja bort människor, jag har fått spott och spe för att jag inte är tyst, jag har fått spott och spe för att jag ville ändra på mitt liv och blev hånad av människor som jag ska älska/de älska mig så jag måste försvara mig

Läs mer här

Men om alla får välja så tar man till sig sin familj och tänker på dom i första hand att vi ska överleva,jag står för vår kamp medans de får ta sin egen kamp...

Mina tankar snurrar, det är mycket som ska tänkas innan samtalet den sista mars, kommer det någon, kommer vi kunna prata om det som pågått och sanningen...

Kommer vi att finna varandra, NEJ det kan jag svar med en gång, det har varit för mycket hårda ord med det här året så det kommer det inte att bli...

MEN jag har så många frågor och det lär de också ha och hoppas att jag kan få svar på mina och de får svar på sina...

Har haft ett långt arbete med denna tunika, fick för mig att jag skulle först göra en plisserad kjol med, jag har för mig nästan 800 maskor...

Men när jag väl gjort kjolen så tänkte jag att det ska få bli en tunika och nu är den färdig men utan ärmar...

Har inget mönster att gå efter så jag vet inte hur jag ska göra...

Jag kan inte ta ett beslut hur jag ska göra men kanske ni kan hjälpa att rösta och då gör jag det beslut som blivit röstat mest på...

(Man kan inte vinna nått utan det är en helt vanlig röstning)

Vill visa min arbetsplats, databordet där jag sitter och arbetar med hemsidorna, läser bloggar och naturligtvis stickar...

Inte snyggt, stökigt men det är mitt ställe så vad gör det...

*Hihi

Rolig utmaning av Charlotte  jag är ingen som kan regler på limmerickar men rimma kan jag litegrann och jag hoppas att ni är nöjda...

Eftersom jag har svårt att sluta skriva så skrev jag även om de andra men lägger indet i ett annat inlägg och är det så att ni vill ha med det så säg till så lägger jag in det...

1. Kopiera av långlimericken och klistra in på din blogg.

2. Skriv din Limerick nederst

3. Skicka vidare till någon som vill ställa upp.

Lycka till min vän!!!

Långlimerick

En grönfingrad gratisbloggare från Nabben*

på att anta utmaningar var en snabb en

skickade den vidare ut i cyberspace

med en önskan att det blir nåt efter vejs**

till alla som ställde upp räckte han labben.

Någon var nu mot mig allt för le

Därav smeden utmanad däri ble

Då får ni väl se

Om jag kan smida till nåt om de

när det första gång i livet nu e

en limerick försöka att få te

Ack smidet blev allt för sne

Så ta nu över du medresene

En smed från Borås

fick inte limericken i lås

han utmanade då en gammal resenär

hon den där kärringen som gormar och svär

Hon gick inte i land med det Resenärska heller

så hon var ganska trötter när det blev kväller.

men Resenärska vet en som kan leka med orden

hon bor i ett torp någonstans på jorden

nu bollas eländet långt bort mot skogen

där frua matar djuren med hö från logen

Trött Resenärska säger tack och adjö

Får ja´ int´ en Whiskey nu så kommer jag att dö …

En mosslupen skogsfru på Dal

längtar våren och gökar som gal

stavar kring i ett slask

tröstar sig med en kask

och hoppas bli bjuden på bal

...och här finns en matte vid Östersjö

där Bore också vägrar dö!

Ska sätt´an uti en eka

med åror helt vansinnigt veka

och båten så rank som ett rö...

En skogstokig tjej bor i Hället

men rimma – bort det tillfället!

Skulle va´ lika hemskt som att fiska,

nej, hellre i mossan leta en riska!

"Så snälla, be någon annan i stället..."

Klart matten vid Östersjövik

då sökte nån annan, mer rimmarik!

Hon fann en snärtig bloggerska

med härliga nicket Medresenärska!

Kära vän, nu på gång är stafettmosaik!

Nu är Medresenärskan tillbaka igen

hon fått klart för sig reglerna och sen …

hon ropar till Charlotte

du stafettpinnen fått

skriv Limerick du Lotta min vän??

Här tog det stopp uppå Handens topp

Att rimma var värre och inget lätt lopp

Skickar tanken vidare till damen i stan

Jag tror jag nästan ger opp.

Hoppas vår Häxmamma  är mer van.  

Tack Charlott för en rolig grej, nu ska

jag äta en banan som är gott å rimma i ett ståhej.

Häxmamma det är jag, bor i Jämtland varje dag,

född som klyktattare så kanske jag därför inte limmerick fattade.

Är intrasslad i garn mitt liv är rasslad av stickornas å garnets kiv.

Jag bor i Storsjöodjurets landskap har aldrig lyckats se hans gap,

Jag sitter vid älven strand å har till kvällen stickorna i min hand.

Här har Häxmamman sitt rede jag har inget odjur mer än jag i Krångede

Nu ska jag skicka vidare men vem vet jag inte

det får vi se vem som vill vara blidanre *Ler*

Ska komma tillbaka med någon som vill fortsätta och det hoppas jag verkligen *Ler*