Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv

Senaste inläggen

Av Häxmamman med - 18 februari 2009 22:59


Ja jag vet inte men ack så känslig jag kan bli, sårar någon mig så kommer Häxmamman verkligen fram *Grr*


Idag blev jag tramapad på, hon riktigt gnidde in mig under sina fotsulor, med bara ord.


Att en sköterska på ett sjukhus får betee sig så det förstår jag inte, men det är sådana här ggr som min PTS slår till med fulla hugg...


När sårbarheten når in i mitt innersta innersta del av hjärtat så blir jag som en tigerhona *Knorr*


Till historien idag.


Min dotter har varit hemma sedan i måndags i troligen vinterkräksjuka, hon har varit jättesjuk.

Min yngsta son skulle på miniorerna och jag skulle åka bil med min andra del av hushållet och gick bara ner i källaren för att hämta strumpor, ropar på dottern och hör världen duns, duns, duns och gråt och hur min andra del står och frågar -Hur gick det L?


Jag tog mig upp och ser min dotter ligga på golvet och har ramlat ner för trappen coh slagit i höger underarm...


Tog oss till sjukstugan och jag HATAR doktorer men tänkte att idag ska skulle jag sträcka på mig och ta mig igenom utan att visa någon rädsla...


Jag lyckades, dottern röntgades osv och lyckligtvis så var det inget brott på armen...

Nu var det så att vi drog iväg i all hast så dottern hade bara ett linne på sig och en kofta på överkroppen...


Jag frågar hur vi ska ta oss hem vi bor nästan 2 mil från samhället och att de fick beställa sjukhusresa eftersom jag inte har körkort...


Jag kan säga att jag har haft körkort men enligt ögonläkaren så får jag inte köra bil, sedan snart för 5 år sedan.


Då säger sköterskan -Nä det går inte att ta sjukhusresor ni får åka buss, de skrev ut en busstidstabell och gav mig...


Jag tog lappj*veln och knövlade ihop den, kastade den på ett bord och sa att de kunde bespara sig med papper jag vet när bussarna går eftersom jag åker de så ofta.

Sköterska sa -Det har blivit strängare med sjukresor så jag kan inte svar på det. det går en buss halv 5.


Men vad F*n, det är nästan 1 km till busstationen dottern kan inte gå ute i dessa kläder ni får väl ringa och prata med dom.


(Är det inte sjukhusets skylldighet att kunna detta?)


Då klampade hon på mig med sin fråga,

-Men hur tar du dig iväg annars då?


JGRIOEGJRTSIJODSOPÖL!!!!!


PANG, TJONG, BLIXT!!!


 Då när hon sårade mig med så j*vla dum fråga så blev det PTS-JAG som kom fram


Ironiskt så spottade jag mig nästan ut svaret.


-Ja, jag lär väl ha kläder på mig då!!


Snabbt så förstod hon nog att hon tryckt på en öm punkt och blev vänligar och ordnade sjukresa med taxi.


Hem bar det med gratisskjuts för barn under 16år...


Det var som om det skulle tas ur deras egen ficka, har de aldrig stött på någon på alla dessa år, en person som är utan körkort...


JAG ÄR UUUUUNIK, JAG FÅR INTE KÖRA BIL!!!


Jag har varit dämpad av detta ikväll men u så känns det bättre, men hur det kan bli, hur jag kan bli.

Annars är man så rädd att vara synlig, men sådana här gånger när man blir sårad så kommer det där SVART eller VITT...


Att man ska behöva bråka om det man har rätt till och jag som tyckte att jag var så duktig som gav mig av till dr utan att bli rädd och så händer detta...


en människa sänker en med det man kämpat på med i snart 5år, inte få köra bil...


Men om jag ska vara ärlig så är det nog ingen som skulle vilja åka med mig heller *Hihi*


Tur att man har humorn kvar...


De inom traumacentret säger att det är tack vare min humör och livsgnista som gör att jag har överlevt till idag...


Nä men nu lät det illa, till idag, jag ska inte hitta på något, jag ska vara snäll mot mig själv fast jag känner mig som en liten liten mört som har simmat bört...


Hörni, jag tror jag börjar bli trött, det blir bara mer och mer svammel men samtidigt är det skönt att få svamla bort lite eftersom jag mår bättre av det...

I morgon är det besök på trauma igen och det lät som det var viktigt den här gången, jag försöker få tag i ett viktigt papper sedan jag var liten, jag vill läsa om en del saker som jag bara ha fått höra lite lite om och när jag frågar om det så är det inga vettiga svar...


Tror ni att det blir någon på det där samtalet med honan och de?


Kommer de eller inte, det är fråga, den som lever får se...


Vill ni veta en sak, jag är en som svamlar ibland, pratar GallaMattias, Nattmössan och har ett himla dåligt minne just för tillfället, snart bara i 1 år men en sak vet jag banne mig och det är att det som drabbat mig som iten det är något som jag minns många många ggr...


Nej ni, nu ska jag gå och sova, tänkte besöka fler bloggar i morgon innan jag far till stan...


Kram och Godd natt

från en Onsdagstokig Häxmamma


Obs! Förlåt för alla svärord men det var skönt att få ur sig allt då kanske man för en gång skull slipper mardrömmarna...





Denna blogg är nominerad hos Enbart och tycker ni

om min blogg så får ni gärna rösta  här >>>>

Av Häxmamman med - 17 februari 2009 22:47

Nu hamnar jag i en sådan situation så jag får ångest över det jag skrivit, jag är rädd att folk ska tycka illa om mig för mina åsikter och tankar.


Det har kommit fula kommentarer av människor som inte ens vågat skriva sin signatur utan är anonym.


Jag har börjat välja bort dom och radera dom kommentarerna för är man inte reko att skriva mer än anonymt så är

det inget värde att visa upp dom.


Jag vet att när jag skrev om prostition så var jag nära att radera det men fick styrka av en del bloggare att behålla det och jag gjorde det och visade upp mina tankar och åsikter.


Och det har jag gjort nu med men det ger mig lika stor ångest och vi får se om det tas bort eller inte...


God natt och sov gott

Kram från mig

Av Häxmamman med - 17 februari 2009 22:13

 

Innan ni läser det här inlägget så vill jag säga till er alla att vi har olika åsikter och ingen är sämre än någon annan för att man tycker olika.

Jag är ingen ond person och jag vill bara stå för min åsikt och inte vara elak mot någon, jag kan tänka mig att mitt inlägg kan reta många men det är inte min menig.

Det är bara min åsikt och mina tankar, vad ni har för tankar och åsikter kanske är annorlunda än vad jag tycker, men för det så tycker jag inte sämre om er för det och det hoppas jag att inte ni tycker om mig heller för att jag tycker annorlunda än vad många av er kanske gör.


Jag hoppas att ni respekterar mina åsikter och tankar och fortsätter att  besöka mig, jag säger som PC att många lämnar bloggen för ens åsikter, men vad är bloggen till för om inte mina åsikter och tankar.


Med dessa ord så hoppas jag att ni som inte vill veta mina åsikter eller tankar och accepterar dom kanske inte bör läsa mina inlägg...

Mvh Häxstickande Mamman

Läste ikväll i Lisa Magnussons blogg Aftonbladet Debatt, hon skriver krönikor för Aftonbladets Debatt-sajt. Det jag läste idag handlade om abort.

Många tankar far i mitt huvud när det gäller abort, jag är ingen abortmotståndare, jo lite, det beror på vad jag TYCKER vart gränsen går.

Vi är olika, det är som med mycket annat när det gäller gränsättningar, vi tycker olika, jag tycker si och andra tycker så.

Jag tycker att när man börjar använda abort som preventivmedel och inte skyddar sig och man är erbjuden ett skydd för att förhindra denna situation och tar inte den bara, Ja bara för att.

Men sedan finns det faktiskt de som inte har råd med preventivmedel, det är dyrt, visst leva ett celibat liv det kan man välja men det är väl inte så människan fungerar.

Det är nu mycket skriveri om den kvinnan som valde bort 2 foster för att det var troligen flickor, hennes gräns gick där, jag tycker inte det är ett bra val men vem vet bakgrunden till hennes handling.

En förtryckt kvinna vars man vill helst ha en pojke, sexuella övergrepp som liten och traumat har gjort att hon inte klarar föda en flicka, misshandel av en man osv…

Listan kan bli lång just i denna debatt, lika som när det gäller prostituerade, vad har vi för rätt att se ner på människor som gör ett val som inte just är det val vi skulle välja.

Flickor som är unga, flickor/kvinnor som blivit vådtagna eller som Lisa Magnusson skriver flerbarnsmamma som känner att hon klarar inte av fler graviditeter/barn.

Ska man då välja att föda barnet, är det inte bättre att tänka så att dessa människor gjort ett val som är det bästa både för de och det barn som skulle ha kommit till världen.

Hur många barn sätts inte till världen och far illa, för att de inte är älskade i begynnande tid från att de kom till i kvinnans kropp.

När jag föddes, slutet på 60-talet så kan jag tro att det var ett val som inte kunde utföras i samma utsträckning som idag och i övrigt så var allt på den tiden hur, ung, gammal, våldtagen eller bara kvinna så hade du inte mycket att säga till om.

Jag undrar, min hona hon var inte ens 18 fyllda, tror ni verkligen att hon ville ha ett barn då, hon var i princip ett barn själv, hade de något annat val, det var bara bära sitt barn, gifta sig, skaffa bostad mm…

Visst älskar de sitt barn när de sitter snällt, sover och är tyst, men om barnet skriker timme efter timme, spelar ingen roll vad du gör så skriker barnet.

Älskar du då inte barnet vad kan då hända, det är då det sker mord och misshandel, statistiken har ökat ofantligt när det gäller barnmisshandel och barnamord.

Se i Kina t.ex hur är det inte där, 1 barn får födas/familj, mannen vill helst ha en son, många flickor sätts på barnhem med grymma förhållanden, deras identitet tas bort för att paret ska kunna göra ett nytt barn och hoppas på att det är ett litet gossebarn.

Om nu det skulle vara fritt att ta abort en sådan gång, skulle det vara fel, Ja moralen säger det, men om man tänker förnuftigt, vad är bäst, inte födas eller sättas på ett barnhem där man blir fastbunden.

Det visades på tv för flera år sedan om dessa barnhem, inte ska vi tro att de stängde ner hemmen bara för att det kom ut i media.

Visst finns de kvar och vi kan inget göra mer än att torka våra tårar för dessa stackars flickor som far illa, men skulle en kvinna komma och säga jag vill gärna ta abort än att välja det liv som är så grymt på dessa hem.

Hur agerar vi då, med ilska, NEJ! Hon får utstå med skällsord, barnamördare osv, men innan ni tar de orden i munnen så tänk efter vad är det inte om barnet hamnar på gatan, barnhem, misshandlas, dödas.

Föds barnet bara då till för att tillfredsställa människan, när barnet är fött så kan vi med gott samvete säga – Nu har vi räddat ett till barn till världen och så slår vi oss på bröstet med stolthet.

Med vårt mod, tapperhet och moralisering så har vi fört dessa barn rätt in i misär, vad har vi för rättigheter att välja.

Misär eller abort.

Jag måste åter igen ta upp om att till viss del är jag emot abort, det är ungefär som att säga jag är inte Absolutist för jag kan dricka ett glas, så är det med abortmotståndet med, det finns vissa agerande kvinnor gör för att utföra sin abort och det tycker jag inte om.

Men Absolutist mot Abort är jag inte, inte heller Absolutist för abort.

Sedan kan man fundera igen på det som vi människor inte kan tillåta acceptera är att vi alla har olika åsikter, jag tycker att om man agerar med ilska så ligger det något bakomvarande i deras agerande eftersom det kan leda till mord, misshandel och hot mot de som utför abort eller de som vill ha abort.

Vad är det för människor som kan gå så långt, om man nu agerar med ilska och hat är man något bättre då, är man inte en ond människa som kan gå till attack mot kvinnor som de inte ens vet bakgrunden till varför de gör ett sådant val.

Jag kan med säkerhet säga att många av de som gör abort vill egentligen inte det, men de har inget annat val, det är inte som om de ska gå på kiosken och köpa smågodis.

En abort görs inte förrän efter vecka 12, för det kan bli en spontan abort som det kallas i medicinska termer, missfall alltså.

Ni som är Absolutist Abort, tror ni verkligen kvinnan går med säkerhet och bara tänker att det snart ska bort, de hinner få hormonförändringar, de hinner att känna av sin graviditet och en tid därefter så har de tomheten och fortfarande sina hormoner som cirkulerar i deras kroppar.

Ni som tror detta vet jag inte vad jag ska säga om, det är synd om er för att ni kan inte ha en känsla av andras människor öden, ingen förståelse och medmänsklighet i era sinnen, det är bara kampen om era ords rättigheter.

Kampen att övervinna men samtidigt att förlora, för världen är full av oälskade barn redan och tänk då om 20 år, då kanske kampen för er är vunnen och hela världen består av barn som vuxit upp i misär och gatorna, barnhemmen fylls av oönskade barn.

Men sedan då, vart ska barnen ta vägen när de inte platsar in på dessa ställen, har vi kapaciteten för att kunna ta hand om de, har vi sjukvård som klarar upp den höga procenten av barn som far illa, har inte vi det så hur har då inte andra länder det.

Istället för att agera med ilska så kanske vi ska försöka lägga energin på att ta hand om de barn som redan idag far illa för att de är oönskade.

Tänk vad energi kan göra, innan vi tar bort Abortlagen måste vi först organisera så att vi kan ta hand om de som redan finns, sedan ta hand om de som kommer när lagen är satt.

Vi måste vara realistiska och tänka på att får man viljan igenom och förbjuda Abort så kommer det att finnas fler oönskade barn än vad vi har kapacitet att ta hand om dom, vi måste även ta konsekvenserna av det som har lagligt utförts.

Ibland när dessa skriverier kommer upp så låter det som om det är de som är strängt Absolut Abortare som ska ha barn.

Vet ni Absoluta Abortare vad det handlar om att sätta barn till världen, ibland kan man fundera om ni har en aning om vad som krävs.

Det är inte bara att föda fram det, du är skyldig att ta hand om ditt barn tills de är 21 år gammal enligt sociallagen.

Det finns kvinnor i min omkrets som gjort Abort och de har inte mått bra, det är ett val som har krävt stor styrka för att kunna utföra, de har gråtit, de har känt saknad och de sörjer både för att de inte hade ett annat val än just Abort.

(Vill tillägga att det finns ett fåtal kvinnor som inte bryr sig och vill ta abort och inte har känslor, men de är en liten procent)

Jag har 6 barn, jag var ung när jag fick min första, det var väldigt ovanligt att en man hjälpte till fast det var slutet på 80-talet.

Jag klarade av det men det var jag men kanske inte hon, jag valde det inte, men hon gjorde det, jag kunde ha ett val, men kanske inte hon.

Vem är jag att döma, vem är jag att veta vad som är bäst för andra, vem är jag att kunna säga att barnet ska födas till en värld där han/hon är oälskad.

Vart går gränserna, vem sätter gränser, är vi Gud, vad skulle Gud ha sagt, vad är vi för profeter som kan stå över huvudet på andra.

Vi är bara människor , Du, Jag , De, Oss, Andra, Vi…

Tack för ordet/Kram


 

Min blogg är nominerad hos Enbart och tycker i om min blogg så rösta gärna  

här >>>>


Av Häxmamman med - 15 februari 2009 12:38

Barbaskön, ja det lilla lurviga livet som är en lite stofil med konstnärliga egenskaper, det är nått för mig...


En dag så låg det ett paket i min brevlåda och när jag öppnar så rinner mina tårar ner för kinden över den gåva som ligger i paketet...


Ett kort och BARBASKÖN från NINA, mina tårar rann ner för mina kinder av känslor som heter medmänsklighet, ömhet, kärlek till andra...


Nina, du gav en gåva som kommer att betyda mycket för mig, Barbaskön står vid min huvudända vid sänggaveln där han är min drömfångare till alla mardrömmar som spökar i mitt huvud just nu...

 

Jag drömmer om att de jag känner dör, de dör av sjukdomar och den känslan sitter i när man är vaken...


Vad kan dessa drömmar betyda, är det någon som kan hjälpa mig med det, är det för att jag är rädd att mista fler som betyder mycket för mig...


Barbaskön kommer att finnas med vart jag än ska, han ska få plats i min stickväska som jag fick i vinst hos Handgjort...

En väska som följt sedan den kom...


Barbaskön kommer att få vara med på det samtal jag väntar på, jag ska hålla den i handen och få styrka av den omtanke som han kom med...


Tänk vad sådant här kan betyda för oss, många av er som kikar in i min blogg har jag fastnat för, jag vet att många har en kamp här i livet och det känns så skönt i ens hjärta när man kan ge goda ord till en annan människa som just den dagen kanske har det svårt...


kika in till NINAS HÖRNA där det finns mönster på dessa ljuvliga Barbafailjemedlemmar...


Nina, du har lyckats gjort det jag drömt om och jag är så glad för din skull att du har lyckats, jag har förstått att du fått kämpa hårt för att komma dit du är nu, kram Nina...


Kramizar

Av Häxmamman med - 15 februari 2009 10:11

Vad skojigt man kan ha med ett fotoprogram, EGENTLIGEN så är det koftan som jag stickade åt 11 åringen som jag skulle visa men då kom jag bara på att man kan ju ha annat skoj med det man har stickat...


Dotra valde garn och färg själv, vi har använt oss av mönster från Drops design, men gjort om lite så kika in på Dockmammans stickcafé där syns bilderna lite bättre...



"Alla hjärtans dag" firade vi först med våra vänner, grannarna mitt emot, min bästa stickbästis...

Tårtkalas var det där...


När vi kom hem så lagades det en go middag med Oxfilé, potatisgratäng, med en svampsås...

Efterrätt blev glass, grädde, bananer och chokladsås...


Efter det var jag så trött så jag var en oromantisk trött Häxmamma, så jag tog min medicin och somnade...


Jag sov ända till halv 9 idag och det är då inte vanligt, jag brukar kliva upp vid kvart över fem, halv sex...


Men det har varit en underbar helg och mitt jag har mått bra, fast alla tankarna snurrar så har det funnits positiva saker runt mig...


Hoppas ni med haft en fin helg


Kramizar

Av Häxmamman med - 14 februari 2009 21:43


Jag önskar alla en fin alla hjärtans dag!


Jag tänker x-tra på er alla som behöver en  varm omtanke, kärlek och kram, jag skickar den i samma stund som ni kläser detta...


Kram till er

Av Häxmamman med - 10 februari 2009 15:17

Att ta ett eget beslut från en stor hemlighet och ta steget ut och tala om det, tala till andra som man aldrig vågat säga, i 40 år blev bara ångesten större och större.


Gjorde allt för att försöka överleva alla dagar som hemligheten sänkte min självkänsla...


Men att ta ett beslut där man vet omvandlar ett kaos, ett krig emellan de man en gång trott har älskat eller man har älskat...

Det krävs enorm styrka att ta steget, hur det än är, hur många som finns vid min sida så står jag där ensam med en styrka jag aldrig anat...


Jag förstår vilken styrka jag har när man får motstånd för de som vill hemligheten hålla, jag har varit likadan så jag dömmer ingen för att de inte har styrkan...


Men de kan få styrkan om de bara släpper på den största hemligheten och låter den resa sin väg till den destination den ska...


Den som släpper på hemligheten blir dömd som brottsling, helt plötsligt är det offren som är brottslingar...

Jag hoppas att samtalet kommer att ge nått, att för det första någon som kommer, jag har bjudit 4 tror jag det är och jag har ingen...


Så stark är min styrka, jag lämnar mina folk från traumaenheten och min familj, det är jag och samtalsgruppen och de har jag inte ens träffat...


Så vi är jämnställda i samtalet så jag hoppas innerligt att de kommer nu när jag efter 40 år har vågat ta steget...

Av Häxmamman med - 10 februari 2009 09:32


Jag tänkte på et här när min dotter som är infödd Jämtlänning och har bott nu i 2 år i Lindesberg, hur man drar till sig dialket...


Jag själv är född Ångermanländska och har i vissa inslag det sjungande talet men så kommer jag med ganska BRE jämtlandska och lite blandat från hit och dit...


Jag tänkte om man kanske skulle skriva hur man tala för det gör barnen och sedan sitter man och ler åt de små barnens berättelser, de skriver som de talar Logiskt egentligen...


Ja, ska skriva precis som ja prata ibland, ja ska sticka en ann stickning nu nä ja ska fara till stan, sen ska ja gå dittan fast de ä husket kallt.

Ja ska sitta brevä nån som ja int vet vem de ä men de gö inget bara de ä snälla.

Den dänna som ja ska träffa hu ä en snäll person men efter samtale så ä de int gött att va mig.


Undra om ja ska ha nå karra innan ja gett ge mig hem, men ja kanske skulle hunne på garnaffärn före.

Mens ja ä på sjukan så ska ja hoppas att de bli godare väder för nu ä de som bli så in i nordens hörven så man huskes.


Ja ä ett riktigt klommer, i går morse  ä man en så himla klant så en tog å skulle sparke bort snö från skorna mine å sparkte på ene fotn och sparkte så hårtt så ja dängde unda den andre fotn å je flög all världans väg och dampte ner i backn.


Nu ska ja knula ne lite garn i väska så ja kan sitte i bussn och stick.

 I möra får en sovmöra å då ska ja int sova fö barna ska till skola.


Idag ska ja koke päran till midda å man hoppas att ongan gilla det man slarve till idag.


Ja sök å sök min MP3 å finn han int någestanns undra varsch den ä...


Jaja, baa et sådant där knäppt inlägg

Sorry!





Presentation

Här läser ni om en 6-barns Häxmamma där livet verkligen gått upp & ner med trassel av garn & stickningar.

Startblogg

Startblogg.se
Visitkort till bloggen

Fråga mig

20 besvarade frågor

Omröstning

Tycker ni om musik på blogg, hemsidor?
 Ja
 Nej
 Kanske

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2015
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Musik

Bloglovin1

Gratis godis


Skapa flashcards