Min äldsta dotter P har alltid varit en speciell liten tjej har alltid stått undan för andra och valt det sämsta till sig själv för att göra andra nöjd och glad.

Hon är lik mig i mycket, grejer t.ex, jag berätta att när hon var ca: 5år så var det sommarmarknad där jag nu bor och då hade leksaksaffären utförsäljning på leksaker och man kunde välja 5 för 100 tänk att det var för 15 år sedan.

Min dotter väljer knipnallar som i princip kostade 20 kr st och jag tjatade och tjatade om att ta dyrare och större leksaker..

Gissa vem som fick ge sig *Ler*

Jo jag förståss så P gick hem med 5 knipplnallar.

Min dotter pratar om Anorexia och är själv rädd för att få det och det kan jag förstå och på sätt och vis tycker jag att hon ska vara rädd och på det viset hålla sig från denna farliga sjukdom...

Min kära dotter och alla andra som har ätproblem sök hjälp med ätstörningr..

jag älskar dig min lilla gumma Loppido och är rädd om dig..

Jag läste artiklarna i Expressen om RS-virus och fann den här Lucas 6 mån dog av vanligt virus.

Jag vill ge er kramar och jag tänker på er, jag kan känna känslan av er sorg som ni drabbats av.

Jag har pratat med småbarnsföäldrar om att försöka att inte var uppe i så stora folksamlingar för just det här viruset.

Jag har en dotter idag som är tio år och hon var så nära att dö för oss i RS-virus när hon var tre månader. Hon föddes två dagar innan beräknad tid och vägde 3200gr.

Jag har äldre barn och på det viset så blev det lucia med revy och så varje år gick jag på juldans på självaste julskyltningen med barnen varje år.

Jag läste om viruset så jag bestämde mig för att inte åka till staden för att julhandla utan det fick min förra man göra så han tog med sig de större barnen dagen före julafton.

Jag märkte på min dotter att hon mådde inte så bra men vi alla andra var frisk, så jag sökte till Bvc några dagar innan jul och där får vi se at hon gått ner men de tycker inte att det var så överhängande.

Men jag märkte att hon orkade inte att äta och jag fick väcka hon hela tiden, jag ringde dr men de tyckte jag skulle avvakta eftersom hon inte hade någon feber, på julaftonsmorognen vaknade jag och blev väldigt orolig för J hade inte vaknat något på hela natten och när jag klev upp så hade hon inte heller kissat.

Men jag lyckades att pyttsa i henne vätska med en sked och sedan blev det full rusch med släktingar som kom från långväga håll.

Vi var alla oroliga men vi satte oss för att fika innan Kalle Anka (efter det kommer tomten) men jag fick bara en instinkt att kliva upp och titta i vagnen och då ligger min lilla dotter och tittar upp itaket, hon reagerar inte och hennes andning var så svag

Vi skyndade oss att ringa ambulansen som kom sanbbt, satte dropp och syrgas på henne, körde med blåljus och syrener de tio mil till sjukhuset.

Hon reagerade inte ens på att de stack med nålar och han i ambulansen sade till både mig och chauffören att det var allvarligt och bråttomt.

När vi kom in till sjukhuset så mötte de upp oss i ambulanshallen de sprang iväg med min dotter medans en kvinna tog hand om mig.

Efter ca: 1 timme fick jag komma in till min dotter som låg då på intensiven med slangar överallt man så knappt henne och de talade om att det var väldigt allvarligt, jag grät av förtvivlan och kontaktade min dåvarande man och de övriga i huset.

Efter tre dagar var hon så stabil så vi fick flytta till barnavdelningen och där var det fullt med barn som hade viruset så de fick flytta ihop flera i samma rum för slussrummen räckte inte, men jag och min dotter fick ett eget rum för det var många barn som skrek och hostade väldigt mycket och hon behövde lugn och ro.

Hon hade syrgas, sondmatades, dropp, en massa apparater som tjöt och pep och så kunde hon inte hosta upp slämmet själv så de fick suga henne i flera omgångar hela dygnet.

Men hon reagerade inte på vad de än gjorde med henne, efter ytterliggare någon dag då sade dr till mig att han trodde att faran var över nu och att hon skulle klara sig för hon hade börjat reagera och åtmindstonde titta på oss men skrek gjorde hon inte.

Men på nyårsnatten som ett under så vaknade hon till riktigt men rörde sig inte låg bara och tittade på mig när jag grät av lyckan och sorgen och chocken över vad som kunnat hänt.

Vi fick åka hem då det gått 14 dagar och efter det så har jag fått ett ytterliggare barn och det har gått bra, men jag satt och tänkte på det här med RS det var år 97 och det började 07 det är en tioårsperiod emellan visst är det underligt, tanken bara slog mig..

Jag sänder alla som blivit och är och som kanske blir drabbad en stor kram och många omtankar till er/Dockmamman i Jämtland

Här kommer de in i kyrkan och hon ser så glad och lycklig ut

*Puss å dig*

Fin hon är

Min vännina C

Jag, min vännina A och lille V

Ett av mina barn

Barnet som konfirmerade sig visar det fina guldhalsbandet hon fick av oss

Tro, hopp och kärlek

Om man tänker sig att jag har 6 barn, den äldste är 21 och den yngste är snart 6.

Jag har hunnit med många arbeten: Tidningsbud, Försäljare på ett försäkringsbolag, kassörska, Personlig assistent både för unga och äldre, jobbat på gruppboende med handikappade, jobbat med åldringsvård både inom hemtjänst och inne på vårdhem. Jobbat med support för telia, jobbat med teleförsäljning oxh då åkte jag enkel resa själv varje dag till det jobbet, servetris i 3 år svart, som kanslist för ett företag, det är mer men jag kkommer inte ihåg allt.

Jag önskar nu att få starta upp en garn och Stickbutik men det lär dröja för orken tryter måste nog bli frisk först.

Men nu har jag två barn som tagit studenten och en son konfirmerat sig så känner jag mig otroligt gammal *Ler*

Jag är 40 år men det känns som jag är 100 ibland, det finns nog piggare 100 åringar ibland.

Men jag känner nu vad stolt jag är över alla mina barn, vi har tampats me olika svårigheter men jag vill inte gnälla för det är nog så hos de flesta familjerna mer eller mindre.

Men när det hopar sig med saker som kan påverka ens liv illa så blir man rädd och då måste man prata..

Kram på er alla

Visst är hon fin i sin klänning, lite konstig tid att konfirmera sig på men det är så i år i vår kommun.

Snart5 bär det iväg till kyrkan och jag är såååå stolt hon har verkligen gått in för uppgiften inte klagat eller dyl.

Kram från Mamma

Jaha, det är ju så att jag deltar i StickaMera sockklubb och ska sticka Monkeystrumpor, jag har nu haft migrän i 3 dagar och så hände saker med min son, bakar i 2 dagar och så konfiremerar sig L i morgon och så är jag ju allmänt strulig och det är ju inget nytt..

Idag så var min kompis A med sina barn här, underbart att hon kom fast hon stod här hela dagden igår och hjälpte mig att baka krämbullar.

Jag försökte mig på strumporna igen och stickade och repade upp, A satt och skrattade och sambon sa att jag skulle lägga undan den en stund men det kan jag ju inte jag vill ju fortsätta.

Efter många gångers räkningar av maskor så hörde jag mig själv säga till slut 2, 4 . 6, 12 och vi kom underfund med att så har jag räknat under hela kvällen *Suck*

Nog är man förrvirrad och tankspridd, men nu när jag räknade rätt SÅ går allt som smort igen *Skratt*

Tänk vad glad man kan bli när man kommer på vad som fel..

Minyngste son A har svarat på frågorna

vad gör mammor?

Pussas med vuxna killar (vet inte vad han menar *ler*) Sticka,
vad gör pappor?

Mekar, Kör bil, Kör traktor
vad gör bebisar?

Blir hungrig och äter bara mjölk
Vad gör mamma på jobbet?

Stickar
Vad gör pappa på jobbet?

Han får lyfta bara tunga grejer på en kran, Fikar,
Vad gör man på dagis?

Vilar,
Vad gör mammor?

Vet inget mer om mammor
Vad gör pappor?

Vet inget mer om pappor
Vad gör bebisar?

De rapar

A & J hjälper till att baka till konfermationen, jag sa att vi kanske ska baka schackrutor och då säger sonen Vad är Stjärtbrukar för kakor *Skratt*

Min dotter L ska konfermatiera sig på söndag den 6:e och det känns faktiskt roligt för hon har tagit uppgiften på allvar, inte att hon är troende men hon har skött sig.

Hon har önskat sig ett halssmycke med kedja i guld  

Tro, Hopp och Kärlek.

Vi blir nog inte så många för alla har inte svarat på inbjudan, jag har gjort inbjudan till de närmaste släktingar via sms men det är nog kanske dumt för det gjorde jag till kalaset med och det var många som inte fick medelandet så jag fick ringa i alla fall.

Man kan ju skicka vanliga kort men är man många och har gratis sms så kan man räkna på att man sparar pengar.

Man har inte så mycket pengar just nu och så ska man bjuda på något och så ska de knäppa kort och så kostade rosen de ska ha på klänningen och allt det gick på en summa det med.

Men de gör det bara en gång i livet så vill inte gnälla utn jag vill bara förklara varför inte jag skickat vanliga inbjudningskort.

Men det ska bli spännande och se min dotter stå där, jag är så sentimental så jag gråter för allt som ex när min dotter och son tog studenten i somras jag grät stora floder.

Du är så duktig min lilla L

(Alla mina barn är duktig älskar er)