Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv

Inlägg publicerade under kategorin ♥MIN JOBBIGA BARNDOM

Av Häxmamman med - 14 september 2008 14:17




Ja, det är väl sant har jag själv upptäckt med åren, har tänkt att med åren har jag valt få vänner men det är vänner som jag har i mitt hjärta som jag verkligen skulle nog ge mitt liv för att hjälpa och skydda...


 

När jag var yngre så strävade jag på att ha många vänner och det skulle ordnas med fester och andra ktiviteter och man for på olika tillställningar och det skulle för det mesta vara hur många vänner som helst med...




Men när jag tänker efter så har det nog med att jag är så skeptisk och litar inte på människor, jag har lätt för att bli sårad och när man försökaer att prata om det som trycker en så har många av mina vänner inte klarat av att prata om det jobbiga...


Så det är väl därför jag har sållat ut, jag tycker att riktig vänskap är där man kan prata om både det som är bra och dåligt och kunna lita på varandra och sedan att den dagen någon hamnar i ett tillstånd där det uppstår saker som man kanske behöver ett stöd att man finns där som vän...



Visst har man vänner som är flyktiga men ofta så känner jag att jag hellre är ensam än att ha den flyktiga bekantskapen, är jag konstig eller?


Men när jag har skickat mina barn till skolan och gubben jobbar så städar man upp  och så sätter jag mig med stickningen och lyssnar på musik, det är ju den enda tiden man har för sig själv under en dag så då den tid jag har kvar lägger jag ner på min familj och mina vänner som jag har i mitt hjärta...



Usch, vad djup jag blev men jag måste liksom bara skriva av mig det jag tänker om just vänner, för jag vet att för många är det viktigt att ha en stor vänskara men för mig räcker det med en liten skara och det är ungefär 10st och de är de som jag skulle göra allt för och de har verkligen visat att de gör mycket för mig och de betyder så mycket för mig och jag tror att jag har någon betydelse för dom...



Svårt ämne att tala om men jag menar inte att jag inte vill umgås bara med mina bästa vänner, för jag kan en dag när jag är tillräckligt stark umgås med andra men just u så räcker det men en sådan liten skara som min familj och de riktigt nära vänner...


Jag har på denna permis umgåts med mina grannar och jag är så glad att jag har dom för vi har samma intresse, STICKNINGEN och ingen av mina andra vänner stickar, sedan så gör hennes äkta hälft en sådan goooo HALLONSYLT så när jag öppnar burkarna vi får så ar jag mig en matsked sylt och stoppar i munnen *Mums*



Det har varit en härlig helg, L har haft sin pojkvän här, J och Aär hemma och grannens barnbarn V är lika gammal som A och de har lekt precis hela helgen...

Jag njuter av alla ljud och rörelser som är runt mig...


ANNONS
Av Häxmamman med - 31 augusti 2008 13:09

 


Blaj åter blaj!!!!


Jag är sååå dålig i min mage, jag har ätit dåligt i flera veckor och det jag äter kommer för det mesta upp igen...


Kan det vara alla medeciner äter...

Jag törs inte sova ifall nått nattspöken kommer och jag klarar inte att vakna upp ur mina vidirga drömmar som snurrar i mitt huvud är mörkrädd fast jag är så gammal, har alltid varit mörkrädd...


Drömmarna kommer från saker som hänt i barndomen och fram till att jag var runt 20, men i drömmarna så är det mina barn så är i händelse och jag står och inte kan göra nått, jag kan inte skrika, jag kan inte försvara, jag kan bara gråta och när jag väl vaknar så sitter drömmarna i minst halva dagen...


Det är ju i verkligheten relaterade drömmar som har hänt mig, dr säger att det är en del av min bearbetning...


Är hemma och igår hade jag full energi och storstädade hela nedervåningen utom för köket, idag har jag hjälpt min 11 åring att städa sitt rum och lagt på hennes nya påslakan som hon fick i födelsedagspresent av x-tra farmor och det var döskallar på det och så satt jag upp döskallegardiner i rummet...


Vi rensade i skåp och fann på 3 papperspåsar med urvuxna kläder och allt papper hon samlat på sig så det blev 4 skräppåsar *Ops* men nu är det gjort...





ANNONS
Av Häxmamman med - 23 augusti 2008 22:44

 


Jag är in som hastigast eftersom jag bara har permision i helgen så jag vill lägga all tid på min familj...


Jag har inte varit hemma mer än två helger på nästan två månader så det känns underbart att få komma hem en tid...


Jag vill tacka er alla för er komentarer och de som önskar lösenord till mönstren kommer att få det inom en snar framtid...


Jag kommer att besöka er alla när jag har kommit hem permanent och jag önskar er alla lycka...


Kramar i massor från mig

Av Häxmamman med - 23 maj 2008 18:30

 



medans jag har legat på sjukhuset så har jag inte stickat så mycket eftersom jag inte varit så pigg.

Men lite har det blivit och det jag har gjort har jag gett bort, ett par armledsvärmare, ett par tossor och hittils 4 tjejmössor med pärlor.


1 cerice med vita pärlor

2 ljuslila med mörklila pärlor

1 vit med gröna pärlor och nu så ska det bli en vit med rosa pärlor och en vit kofta...


Tog med mig kameran till sjukhuset men tror ni jag knäppte några kort!?


Jag har fått en ny vän på sjukhuset, jag sörjer min vän som dog fortfarande men jag tror att det fanns en mening för annars kanske jag inte hamnat på sjukhuset (eftersom min vänninas död var droppen som rann över) jag vet att min nya vän vill vara anonym för er läsare.


Hon är som en dröm, en till som jag åter har kunnat öppna mig för, vi har gått igenom oss och öppnat oss för varandra, men jag är rädd men har lovat mig själv att inte vara det...


Men jag fick ett Rolf Lidberg troll av min vännina men jag tog inte hem det för jag vill ha kvar det ifall hon får åka hem tidigare än jag så jag kan trösta mig hos trollet.


Igår ringde hon som jag gav armvärmarna till och sade att hon ville lämna en present till mig och jag blev glatt överaskad.


En tvål som luktar VIOL och en VIOLpolkastång och en burk med honung som är lila och smakar VIOL.


Jag grät mig till sömns av lycka igår, man räknar inte med att det ska bli så här men det är roligt då det blir så.


Jag tycker det är roligare att ge än att ta/Kram på er alla från mig

Av Häxmamman med - 3 maj 2008 09:10



Jag skrev mycket dikter när jag var yngre men det tog ett dråpligt och ett snabbt slut.

Jag minns att jag skrivit en sorglig dikt om en duva och visade min 7 år yngre syster som då började att enormt gråta.


Hon sprang ner och visade min mamma och det slutade med en utskällning och hon rev sönder dikten.

Min syster har på senare tid talat om för mig att hon blivit lika förvånad över mammas agerande för hon ville bara visa mamma vad fin de var.


Jag stod stolt först och trodde mig få beröm men istället så blev hon så arg, jag kommer inte riktigt ihåg dikten idag men det handlade om en duva, men nu skriver jag åter igen och ingen kan komma att ta det ifrån mig...


Får idag träffa min familj och de har ett årskort på Jamtli och vi ska gå dit, ta med fika och knata runt på museét.


Ha en bra dag

Alla hjärtliga cybervänner

Av Häxmamman med - 2 maj 2008 00:01


Jag måste säga at mitt liv är upp och ner och jag mår inte bra, jag ska lägga korten på bordet och det är att jag mår inte bra psykiskt och måste u få lite mediciner.



Men jag har mått så uselt så att jag ligger på sjukhus sedan 15 dagar och har fått låna ett bärbart modem så jag kan skriva undet helgen.


Me det blir inte mycket för jag vill umgås med min familj, vi har fått låna lägenhet i stan för att kunna umgås.


Jag får tyvärr inte gå ut utan sällskap för jag är så att jag är benägen att skada mig själv, INGEN annan BARA mig själv och då behöver man vård.


Nu är jag och trampar över gränser igen men det är jag så bra på så är det någon som inte vill läsa så hoppas jag att ni redan har hoppat av innan ni läst detta (galghumor)


 Men jag mår så himla illa, inte över mitt eget utan för mina barns skull, för att de får ha det som det är, de växer upp i en värld full av hemlisar, lögner de vet inte hur ett liv i sanning är.


Inte ens jag har levat i sanning, jag har inte tordas yppa om sanningen förrän 3 år tillbaka men det kostade mig mycket av dess slag.


Men jag har lovat mina barn att nu kommer vi inte att vela, hyscha, ljuga osv nu ska vi stå för sanningen och då spelar det ingen roll för folk kan inte bli sur för saker som är sant och veta det, de kan inte fortsätta att leva med att saker finns som man måste stå för.


Det är vad jag hoppas att jag kan göra en dag, gammalt groll som mitt eget är baggateller men det är som sagt mina barn jag vill skydda och lära att stå på sig


Jobbigt inlägg och nu ska jag kika runt innan medicinen värkat/Kram



Av Häxmamman med - 15 april 2008 17:05



 

Jag orkar inget mer, jag är sååå sjuk



 

Få nya medeciner så man orkar mer.

Jag vill bli glad och se allt glatt igen, ha goa och glada människor runt omkring mig vet inte hur länge jag blir på sjukhus men jag kommer väl tillbaka när jag har hittat tillbaka till livet som är det glada livet.


För allt är så svårt nu och man orkar inte jobba med det själv.


Jag kommer att fara i morgon och vem vet det kanske finns en dator eller uppkoppling på sjukhuset så kan jag ta med mig min bärbara.


Jaj, vi får se det löser sig säker ändå...

Av Häxmamman med - 7 april 2008 16:58


 

När ni känner att det blir för mycket hur känner ni er då, vad gör ni? Nog har jag känt att måttet är rågat men det har varit en barnlek i jämfört med det som sker idag och vad som komma skall.


Om man har gått ett helt liv igenom med sorg och svårigheter och helt plötsligt så kommer allt upp på ytan allt man har försökt att tränga undan och så blir det ett kaotiskt bembardemang av allt.


Det sker saker som man inte var förberedd på, man kan kan inte göra nått vare sig man vill eller inte, det finns saker som man vill ha stopp på men man kan inte påverka det, jag har förlorat kontrollen.


Nu säger alla runt omkring mig att jag kna inte ha kontroll över allt och alla och det är väl sant på sätt och vis men jag börjar att bli bitter och jag är så ledsen över hur världen rycker undan mina fötter.



Jag är idag så bitter, arg och ledsen och tycker att hela världen är orättvis, jag är ingen sådan människa.


Jag kan inte ens tänka att det finns de som har det värre för det hjälper ju inte dom, de drabbas inte mindre bara för att jag skyfflar undan min sorg och försöker tänka att min sorg är mindre och min sorg blir inte mindre heller för att någon ska tänka på att jag har det värre än någon annan.


kan man egentligentänka att någon har det värre än någon annan, allas sorg har lika betydelse, min sorg är min och deras sorg är deras sorg.


Alla måste bära sin sorg, jag min och de andra min och jag har sympati för andra men jag orkar inte att tänka som jag gjorde förut


Positivt just nu:

Jag behövde inte diska

Jag kunde äta



Presentation

Här läser ni om en 6-barns Häxmamma där livet verkligen gått upp & ner med trassel av garn & stickningar.

Följ bloggen

Följ Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv med Blogkeen
Följ Häxmamman i Jämtland med sitt vimsiga & stickiga liv med Bloglovin'

Startblogg

Startblogg.se
Visitkort till bloggen

Fråga mig

20 besvarade frågor

Omröstning

Tycker ni om musik på blogg, hemsidor?
 Ja
 Nej
 Kanske

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< November 2015
>>>

Kategorier

Senaste inläggen

Sök i bloggen

Tidigare år

Arkiv

Länkar

RSS

Musik

Bloglovin1

Gratis godis


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se