Först vill jag tacka för alla kommentarer & fina ord som jag fått från er, jag hoppas verkligen att det här året ska bli något bra för er alla...

Många undrar hur det har varit under tiden tystnaden har legat som ett lock i min blogg, det har varit som en berg & dalbana, jag är glad för varje dag som jag kliver upp ur sängen & kan bara vara med familjen...

Umgänget har jag inte orkat med & tacksam är jag mot de vänner jag har att de har stor förståelse, det är så illa att jag åker ner på samhället ungefär 1- 2 ggr i månaden för jag klarar inte av miljöer som känns otrygg...

Med otrygg menar jag att vart jag än är så kan jag & ofta möter jag på de & jag blir så ledsen varje gång över att de inte har förståelse...

Som en klok människa sa till mig

"Om de kan acceptera att du vill ha en rättvisa för dig & dina barn, att sanningen ska fram & du accepterar att de vill inte att sanningen ska fram då skulle det bli lugnare"

Och, J, faktiskt så låter det otroligt ljuvligt i mina öron, men när man stöter på de & man bara låtsas som man inte känner varandra så sliter sorgen i mitt hjärta, jag undrar ofta om det är bara jag som känner så...

När jag tror att allt är lungt, då kommer den där ironiska gubben fram ur lådan & man möter de & såren rivs upp igen och igen...

Vi försöker, jag och min familj, låta bli att tänka på dom, kämpa med vår trauma, kämpa för rättvisa, kämpa för ett förlåt, kämpa för ett erkännande dag ut och dag in...

Så känns det någorlunda bra, så kommer en dag som skyltsöndag, helt plötsligt så står de framför oss när vi ska se på fyrverkerier, ångesten river i mig, jag känner att jag har inget utrymme att vara säker på...

Eller som nu i jul vi var till äldsta dottern & firade jul utanför Örebro, vi far på lördagen till Mariebergs köpcenter & på vägen dit säger jag till dottern, hennes sambo & min sambo

-Hur stor är inte chansen att möte en av de:s familj eftersom en av de bor i trakterna...

alla skrattade & sade att det var större chans att vinna på Lotto, men efter 10 min så vilka möter vi inte vid den andra entren...

Jag grät hela vägen hem till dottern, jag kände -JAG VILL HEM, låsa in mig innanför mina väggar där jag känner mig trygg...

Idag så revs det upp ytterliggare med att en av de komenterat i min ena dotters blogg på ett omoget sätt tycker jag...

De har sagt att deras barn & de ska aldrig mer bry sig om oss, de ska aldrig tänka på oss, de hatar oss, men varför i hela friden då smyga in & läsa våra bloggar...

Låt oss vara...

Varför läsa våra bloggar när ni inte ens törs att ställa upp på ett samtal med mig & samtalsgruppen för att reda ut allt...

Nä banne mig, jag ska åter igen säga att jag är INTE perfekt, jag är en som gör defenetivt fel & tror tills motsatsen bevisats att jag är född av misstag...

Det handlar inte om självömkan, det handlar helt enkelt om hur jag upplevt min uppväxt & er behandling de sista åren...

Därför så kan ni väl vara så reko att ställa upp på ett samtal, jag förstår inte vad ni är rädda för...

Vad jag vet så är det just sanningen, men sanningen gör ont, OCH jag vet att ett barn som är utsatt för övergrepp är inte medskyldig på något vis...

Sedan får ni säga vad ni vill...

Som sagt jag hade hoppas på ett fint år, där jag orkar att kämpa, menmotgångarna ar ner mig & kraften tar slut...

Jag orkar inte ens gå på traumaenheten, jag har nu avsagt mig tid efter tid, jag orkar bara inte...

Ja ni, får man säga att man önskar sig på en annan plats, jag tror faktiskt att vägen för mig blir ljuset & inte mmörkret...

Hm, lite humor får jag ha, det är ju faktiskt bara den 1: Januari så då kan jag ju inte säga att det inte blir ett bra år, eller hur *Ler*

 

Susansnusan

2 januari 2010 20:06

Välkommen åter till Bloggvärlden...blev såå glad då jag såg att du kommenterat i min blogg..Jag ska ge dig all positiv kraft jag har för att du ska få ett bra 2010 kära du!!
Kramiz

http://www.susansnusan.bloggagratis.se

 

Smyckas blogg

2 januari 2010 22:13

God fortsättning och välkommen tillbaka! Hoppas verkligen att det nya året ska bringa dig mer tur och lycka! Kram Ulrica =o)

http://smyckasblogg.blogspot.com

 

Inger Maryissa

2 januari 2010 22:20

Hejsan igen, och kommer hit till dig också för att önska Gott Nytt År.
Förstår av det du skriver att du haft det och har det jobbigt.
Livet är verkligen inte lätt alla gånger.....vet det själv.
Och önskar dig av hela mitt hjärta att detta år blir ett bra år
Kram

http://ingermaryissa1.blogg.se

 

Pärlmudden

2 januari 2010 23:10

Underbart att se ett inlägg ifrån dig.
Hoppas verkligen du och din familj får ett fint och lugnt år. Tänker ofta på dig, även om jag inte hör av mig varje dag. ;)
Du vet var jag finns. Hoppas mina styrketankar når fram till dig.
KRAM

http://parlmudden.blogspot.com

 

Susanne fr Kuungsbacka

3 januari 2010 01:13

Äntligen!! Skönt att du är här!!!
Kramisar

 

Lena

3 januari 2010 16:04

Jabadabado ett livstecken. Tack vännen för att du hörde av dig. Har varit så orolig. Nu känns det bättre. Nu hoppas jag att 2010 kan ge dig lite lättnad och lite mer ro i själen än 2009. Att kämpa mot såren är hårt men jag hoppas att kampen ger resultat.
Sköt om dig och de dina.
En stor lycklig kram!

http://aforia.blogspot.com

 

Filifjonkan

3 januari 2010 17:02

Hej på dig igen då Häxmanmman, Det var ett tag sen nu, Roligt att se dig igen Hoppas allt är så bra som det kan vara och god fortsättning på nya året. Kramis

http://filifjonkan-se.bloggagratis.se/2009/10/09/2063947-nu-fungerar-det-450x450-sa-da-ar-filifjonkan-pa-banan-igen-enl-texten/#kommentarer

 

Charlotte

3 januari 2010 19:36

Kram och tack för att du är tillbaka. Jag har saknat dig så in i norden!

http://charlottas.bloggagratis.se

 

mammakb

4 januari 2010 18:51

Önskar dig och din familj all lycka detta nya år, oavsett din rubrik :-) Här varit skitår också, och hoppas på bättre tider nu. Vi hörs vidare kram kram

http://metrobloggen.se/mammakb

 

Iréne

7 januari 2010 23:14

Du vackra människa. Jag drömmer ofta sanndrömmar och i dem brukar min ena hjälpare berätta saker jag bör veta. När jag läser din blogg vill jag dela av mig något min hjälpare sa en gång till mig.
_ när du möter en människa som säger :- Du vet inte hur det är att sova under bar himmel bara för att du inte vet vart du ska ta vägen. Då kan du säga:- jag vet hur det är. Jag har varigt där.
När de säger :- Du vet inte hur det är att bli så förnedrad att du tror inte att du har något människovärde. Då kan du säga :- Jag vet. Jag har varit där.
I dina tankar och känslor kan jag idag säga till dig ;- Jag vet. Jag har varigt där. Idag ser jag att mitt värde är lika med andras och jag väljer att se det goda i livet. De som vill mig illa vill det antingen jag mår bra eller dåligt. Så jag har vänt alla dessa människor ryggen.
Jag vill bara säga att din blogg är värdefull för andra och du är värdefull för oss.
Ha det gott!! Iréne

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

          Har inte vart här på länge och skrivit något, det beror på många saker som hänt/händer runtomkring mig. Jag vill gärna påvisa att det är både positiva och negativa saker omkring mig.   Jag har fortfarande problem med min p...

              Många drömmar är så verkliga så man vet inte om de är sann eller inte, men ändå är drömmar uppbyggd på något du är rädd för eller har under ditt liv upplevt så de är då halvverkliga...   Vissa dagar kan jag uppleva dr...

    Jag blir så frultansvärd upprörd över denna pedofilhärvans slutresultat...     Kvinnorna döms till barnpornografibrott av normalgraden.   Vad är en normalgrad till barnpronografi, finns det något normalt, de som nu anser att det ...

    Jag känner att jag måste bara skriva å tala om att jag finns här, jag är kvar men bloggandet har blivit något som jag har lagt på sidan genom att jag orkar inte med bokstäver å siffror...   Konstigt hur det kan bli så men det är nog gan...

  Jag har nu legat på akutpsyk sedan början på April, jag accepterade en behandling som jag gjort tidigare ECT är en psykiatrisk behandlingsmetod där epileptisk aktivitet i hjärnan framkallas genom elektrisk stimulering. ECT används framför allt...