Det är något jag faktiskt har ofta funderat på VARFÖR var de flest kompisar killar, inte idgade jag sexuellt umgänge med dom bara för att vi umgicks fast många trodde det och det fick man nog höra...

Jag hade skoj med mina killkompisar, nu var många av dom inte så lugna så jag var med om ganska många saker som man kanske kallade eller skulle kalla oss idag HULLIGANER...

Men, de var de ända kompisar jag hade i princip, riktiga kompisar, de som inte fans med i det gäng som mobbade mig eller slog mig...

När jag var 14år så hade jag en killkompis som var 1 år äldre än mig, han kom inte ifrån det samhälle jag kom från, han var fosterbarn hos en släkting som tyckte väldigt mycket om han...

Vi var många som tyckte om han men det förstod han inte själv, jag ser han framför mig, smal, ett hvud längre än mig, lite fjun som skulle likna mustasch (vi tyckte det var coolt) fjunen var så gles och det var bara några svarta strån eftersom K var svart i huvudet själv, målbrottsröst och jag tyckte han alltid var snäll...

En kväll när jag hade lagt mig så knackade det på mitt fönster och jag hade mitt rum på övervåningen, men det var som om jag kände på mig att det var K.

Jag släppte in han och han undrade om jag kunde hjälpa han att hitta någonstanns där han kunde bo för han hade rymt.

Han fick sova hos mig under natten och dagen därpå som var helg gjorde vi inbrott i skolans källare och ordnade till så han kunde bo där och jag komma med mat, skolan låg bakom vårt hus så det var nära.

Polisen sökte han, hans släkting, mamma och poliser frågade mig om jag visste vart han var eftersom vi var kompisar men jag nekade i sten.

En kväll när jag kom ner i källaren så hade K hittat färg och målat om väggarna inne i rummet och jag tyckte det var häftigt förståss men det var målarfärglukten som avslöjade hans gömställe.

De tog hem han igen och han fick ett val, endera hålla sig lugn eller få flytta tillbaka där han kom från, har en aning om ett pojkhem.

1 vecka senare så så ställde han sig och eldade upp sin moped på skolgården och for till skogen och sköt sig.

15 år...

Det var en stor sorg för mig, en av mina bästa kompisar tog livet av sig, jag miste en vän genom självmord när jag var 14 år.

Jag har tänkt mycket på K genom åren, jag brukar gå till hans grav och lägga en liten blomma på hans gravsten...

Hade jag kunnat förhindrat detta?

Jag tror inte det, han hade redan bestämt sig och jag var bara barn, vad kunde jag veta.

Vi som umgicks med varandra i det här gänget mådde dåligt på något vis, som en av mina tjejkompisar hennes pappa tog livet av sig när vi gick i sjuan, en del av de andra hade alkoliserade föräldrar osv...

Jag har ett minne av K än idag, det är ett under att det hållit, ett vanligt kassettband där han spelade in samma låt på hela bandet.

Before the dawn

med

Judas Priest...

Tack K för ditt minne