Jag som är en Ångermanländs Jämtlänning och har bott i Jämtland i 30 år i princip utom för lite flyttningar tillbaka till Ångermanland hit och dit innan jag förstod att jag skulle vara denna sur jämte som jag har fått reda på varför det kallas så...

Det är inte för att vi är sura!!! Som många tror, utan här är en förklaring som många kommit med

"Det hävdas att surjämte kommer från forbönderna. Deras blöta (sura) vadmalskläder, efter handelsfärderna i släde. Det här är en förklaring som jag hört för många herrans år sedan, säger Siri, som trots utvandringen till Uppsala känner sig som äkta jämtska. Uttrycket surjämte myntades när de jämtländska forbönderna åkte söderut med ripor och renkött och annat säljbart, klädda i sina grova vadmalskläder. Ju längre söderut de kom, ju mer medfarna och blöta blev deras kläder av snön. Och då var det ju naturligt att det hette att surjämtarna kom. Uttrycket har alltså inget att göra med jämtarnas lynne...

Men nu till rubriken, tror jag på vårt sjöodjur???

Nej,ja,nej,ja...

Mitt realistiska jag tror inte på det men samtidigt hur realistisk är jag för nog tror jag lite på det...

Jag vill gärna se det i verkligheten om det finns...

Vill gärna ge er som läser min blogg de här orden

för den är så fin kopiera den gärna till er blogg...

Men jag lovade henne att ta ikväll så får vi se jag är så trött så det snurrar i huvudet på mig...

Har börjat på en stickning som är grannens ville hjälpa henne med den och det är en otroligt vacker tröja det kommer att bli...

Min yngsta son plockade ekollon igår från ekarna som står utanför köksfönstret och sovrumsfönstret och han ville gärna visa bild på dom...

Tro aldrig!

Tro aldrig att du är så fattig

 att du inte kan ge,

Tro aldrig att du är så sorgsen

att du inte kan le.

Tro aldrig att du är så ensam

att du ej har en vän.

   När natten är över

lyser solen igen

Jag blev så glad när det kom ett blombud och det var från min barndomsvän K och hennes man B...

De bor i Järna nu och vi kan inte träffas så ofta men vi har träffats på sommaren då de har varit till sin stuga men i år har ju jag varit på sjukhuset hela sommaren så det blev inget möte när de var här i Jämtland...

Tack K och B många kramar till er...

Kikade in i min sons rum och konstaterade att här har en bomb slagit ner

 Jag tänkte -Ska jag lägga ner timmar på detta rum medans gubben jobbar och ungarna är i skolan  Ja, vad annat kan jag göra, så här kan det ju inte se ut så jag började och svetten lackade i pannan för hur mycket tid som helst hade jag inte på mig eftersom jag lovat sonen att komma och hämta han kl 2 för att vi skulle gå och fika på Brödbiten...

Efter två timmars resultat så ser det ut så här och jag känner mig som en stolt mamma, ligger man på sjukhus i flera månader och inte varit hemma ibland på flera veckor så känns det faktiskt skönt att få låta svetten drypa

av att städa upp efter sina barn...

Ljusslingan hamnade på sniskan men det får gubben fixa för han är längre än mig...Har konstaterat att barnen har för mycket grejer men man får skylla sig själv eftersom man införskaffar dom det...Men dagen slutade med fika på Brödbite med en Cafe latte med chokladsmak och en tårtbit och sonen en groda och en dricka...